Horta rekomenda sansaun ba militar Birmânia

DILI (TOP) – Laureadu Nobel ba Paz no eis Prezidente Repúblika José Ramos Horta husu ba nasaun osidental sira no China atu serbisu hamutuk hodi buka solusaun ba situasaun Birmânia.

Horta hatutan, durante tinan barak ona nia fó hanoin ba komunidade internasional sira atu komprende difikuldade Aung San Suu Kyi ne’ebé hasoru situasaun difisil, hetan presaun maka’as husi militar no Budista etniku-nasionalista sira.

Horta dehan, Aung San Suu Kyi tenke foti no halo liña kaber hodi aguneta moris durante tinan lima, esforsu atu konsolida nia forsa no demokrásia.

“Nia totalmenta kondenadu, hamoe nia husi media liberal osidental, politiku sira, universidade sira no seluk tan. No militar sira asiste ho haksolok oinsa ikone Nobel destruidu iha osidental. Agora oinsa? Ha’u rekomenda sansaun total, sansaun ne’ebé dirije ba militar sira,” hateten Horta ba TOP, Tersa 2 Fevereiru 2021.

Nia husu ba Prezidente Estadus Unidus Amérika Joe Biden, Uniaun Europeia no China tenke esforsu atu explora aproximasaun ne’ebé kompleta malu.

Laureadu Nobel ba Paz 1996, José Ramos Horta//Net.

“Ida ne’e oportunidade únika ba Prezidente Xi atu harii ponte ho Amérika ho la esforsu atu explora situasaun ne’e atu hetan vantazen barak ho durasaun tempu badak,” Horta esplika.

Entretantu, Prezidente Estadus Unidus Amérika Joe Biden konsidera militar sira halo atakasaun direita ba demokrásia, no lei no orden.

“Iha demokrásia ida, forsa nunka tenta anula vontade povu ka tenta atu hamoos rezultadu eleisaun ida ne’ebé konfiável,” deklarasaun Biden ne’ebé TOP asesu husi Asia Pacific Media Hub.

Nia hatutan, durante ne’e povu Birmânia serbisu firme atu estabelese eleisaun, governasaun sivil no transferênsia poder ho pasífika.

“Progresu hirak ne’e tenke hetan respeita,” Biden afirma.

Nia husu ba komunidade internasional tenke hamutuk lian-ida hodi fó presaun ba militar Birmânia atu renunsia (fó fali) imediata poder ne’ebé sira hadau tiha ona, liberta ativista no funsionáriu ne’ebé sira ka’er, suspende restrisaun hotu ba telekomunikasaun no evita violasaun kontra sivil sira. Estadus Unidus Amérika fó atensaun hela ba ema sira ne’ebé ajuda povu Birmânia iha tempu difisil ne’e.

“Ami sei serbisu hamutuk ho ami nia parseiru sira iha rejiaun no iha mundu tomak hodi apoia restaura demokrásia no Estadu Direitu, no husu responsabilidade ba sira ne’ebé halo reversaun ba tranzisaun demokrátika iha Birmânia”.

Estadus Unidus Amérika retira nia sansaun sira ba Birmânia iha última dékada ho baze ba progresu iha direisaun demokrásia.

“Estadus Unidus Amérika sei defende demokrásia bainhira hetan atake iha ne’ebé de’it” hateten Biden.

Deklarasaun ne’e sai hafoin militar Birmânia ezonera ministru nain 24 no nomeia fali ministru foun nain 11 iha governasaun foun depois hadau poder no aplika kedas Estadu emerjensia iha loron Segunda 1 Fevereiru 2021.

Poder hotu entrega tiha ona ba komandante militar Birmânia, Jeneral Senio Min Aung Hlaing, tuir reportajen televizaun militar nian katak golpe ne’e akontese hafoin partidu Suu Kyi manan absoluta iha eleisaun jeral fulan Novembru tinan kotuk, ne’ebé militar sira temi eleisaun ne’e nakonu ho fraude.

Aung San Suu Kyi husu ba nia apoiante sira atu “labele simu ne’e” no “protesta kontra golpe”.

Iha karta ida nia hakerek molok militar sira ka’er nia, Suu Kyi hateten, asaun militar sira halo nasaun fila ba ditadura.

Entretantu, militar sira iha sira nia deklarasaun foun ne’e katak sira sei reforma Komisaun Nasionál Eleisaun, no verifika lista eleitora sira.

Nu’udar haktuir iha pájina ofisial militar katak, sira reklama sei hala’o eleisaun no entrega poder ba partidu ne’ebé manan. Militar Birmânia katak halo kapturasaun ba lider politika balun atu “responde ba fraude eleitoral”. Birmânia governu husi militar sira to’o tinan 2011, bainhira reforma demokrásia ne’ebé lidera husi Aung San Suu Kyi hapara poder militar.

Suu Kyi gasta nia tempu besik tinan 15 iha detensaun laran entre tinan 1989 to’o tinan 2010. Nia konsideradu nu’udar ikone demokrásia no simu premiu nobel ba paz iha tinan 1991. Maibé, nia imajen monu, tanba konsideradu la dun halo buat barak ba kestaun liga ho refujiadu musulmanu Rohingya.

Iha eleisaun Novembru tinan kotuk, partidu Liga Nasionál ba Demokrásia (National League for Democracy) manan kadeira barak iha Parlamentu atu forma governu, maibé parte militar sira konsidera eleisaun ne’e nakonu ho fraude.

Militar sira husu ba governu atu suspende plenaria parlamentu ne’ebé akontese iha loron Segunda 1 Fevereiru 2020.

Portavoz Liga Nasionál ba Demokrásia, Myo Nyunt dehan ba ajensia notisioja REUTERS katak Suu Kyi, Prezidente Win Myint no lider sira seluk “kapturadu” tiha ona iha loron Segunda 1 Fevereiru 2021.

Hatan ba asaun ne’e, Austrália ezije militar Birmânia atu imediata liberta Aung San Suu Kyi no lider sira seluk.

“Ami husu ba militar sira atu respeita lei no orden, atu rezolve disputa ne’e ho mekanizmu ne’ebé legal no atu liberta ona lider sivil sira no seluk tan ne’ebé detein ilegalmente,” hatete Ministra Negósiu Estranjeiru Australia, Marisa Payne.

Saida maka akontese iha eleisaun?

Partidu Liga Nasionál ba Demokrásia hetan kadeira 83% iha parlamentu liu husi eleisaun jeral ne’ebé hala’o iha loron 8 Novembru 202 hanesan mós referendum ba governasaun sivil Suu Kyi.

Ida ne’e nu’udar eleisaun jeral daruak nian desde poder militar remata iha tinan 2011. Maibé, militar sira rejeita rezultadu eleisaun ne’e, no hato’o reklamasaun ba Tribunal Supremu ba Prezidente no xefe komisaun nasionál eleisaun.

Se maka Aung San Suu Kyi?

Aung San Suu Kyi nu’udar oan feto husi heroi libertasaun Birmânia, Jeneral Aung San. Nia aman mate bainhira Suu Kyi foin maka halo tinan rua, akontese loos molok Birmânia hetan nia independensia total husi Inglatera iha tinan 1948.

Suu Kyi mós uluk konsideradu nu’udar simbolu direitu umanu – ativista direitu umanu ne’ebé kontra jeneral sira ne’ebé brutal tebes governa Birmânia durante dekada baluk nia laran.

Iha tinan 1991 nia manan premiu nobel ba paz, oras ne’e sei iha hela detensaun militar sira.

Iha Novembru 2015, nia lidera partidu Ligasaun Nasionál ba Demokrásia no hetan vitoria boot iha eleisaun jeral ba dala uluk Birmânia nian.

Konstituisaun Birmâmania bandu nia labele sai Prezidente, tanba nia iha oan ne’ebé nu’udar sidadaun estranjeiru. Maibé, Suu Kyi ne’ebé oas ne’e halo tinan 75 ona, globalmente koñesidu nu’udar lider de facto.

Desde nu’udar konseleiru ba nasaun Birmânia, ninia lideransa determina husi atendimentu ba etnia minoria Rohingya ne’ebé maioria nu’udar musulmanu iha nasaun ne’e.

Iha tinan 2017, etnia Rohingya barak maka halai ba nasaun viziñu Bangladesh tanba asaun represivu militar ne’ebé kauza husi atake ba estasaun polisia iha Estadu Rakhine.

Eis supporter Suu Kyi iha nivel internasional akuza nia taka matan ba violasaun sexual, oho, no dalaruma jenosida ba etnia Rohingya, tanba Suu Kyi rejeita atu kondena militar sira ne’ebé involve oho etnia Rohingya sira.

Ema balun inisiu konsidera nia nu’udar politiku pragmatiku, esforsu atu administra nasaun multi-etnia ho istoria ne’ebé komplexu.

Nia deklarasaun pessoal ba asaun militar sira iha julgamentu Tribunal Internasional iha tinan 2019 iha Den Haag estraga kedas nia reputasaun internasional.

Raimundos Oki
Author: Raimundos OkiWebsite: https://www.oekusipost.comEmail: Este endereço de email está sendo protegido de spambots. Você precisa do JavaScript ativado para vê-lo.
Xefe Redasaun & Editor

Online Counter