Loron Mundial ba Liberdade Imprensa: Governu Monopoliza Informasaun

LORON Mundiál ba Liberdade Imprensa hahu kedas tinan 1993, Asembleia Jeral Nasões Unidas proklama ona loron 3 fulan Maiu nu’udar loron mundial ba liberdade imprensa nian. Konstitusaun RDTL mós garante Liberdade Imprensa liu-liu iha artigu 40 ba Liberdade Espresaun no Informasaun no artigu 41 ba Liberdade Imprensa no media massa.

Assembléia Jeral Nasões Unidas dekreta loron ohin hodi hasa’e konsiensia ba importansia liberdade imprensa no fó hanoin ba governu ba sira nia dever tenke respeita no defende direitu liberdade imprensa no liberdade espresaun ne’ebé halulik iha artigu 19 husi Deklarasaun Universal Direitu Umanu 1948 ne’ebé marka aniversariu Deklarasaun Windhoek, nu’udar deklarasaun prinsipiu imprensa livre ne’ebé reuni husi jornalista husi jornal Afrikanu sira iha Windhoek iha tinan 1991.



Ohin JORNALISTA sira iha MUNDU TOMAK inklui iha TIMOR-LESTE komemora Loron Mundial ba Liberdade Imprensa iha hela krize boot nia laran, tanba kauza husi pandemia virus corona (COVID-19). Reporters Without Borders fó sai indise Liberdade Imprensa Mundial 2020 iha loron 21 Abril liuba, observa katak governu autoritáriu sira uja virus corona hodi implementa medida “dutrina halo hakfodak” (shock doctrine) ne’ebé labele implementa iha tempu normal sira. 

   

Situasaun jornalista sira iha Timor-Leste ba tinan ida ne’e hasoru dezafiu sira mai husi frente oioin; frente dahuluk mak notisia falsu sira (fake news) ne’ebé espalla barak iha plata forma media sosial no frente ne’ebé metin no forsa liu mak governu monopoliza informasaun iha rai-laran. Liliu kona-bá propagasaun moras virus corona (COVID-19) iha rai-laran. Durante ne’e, governu uja ninia aparellu (liman-ain) sira hodi obriga sidadaun sira tenke fiar de’it sira maske realidade hatudu oin seluk. Ijemplu durante ne’e públiku kestiona kona-bá paradeiru ema sira ne’ebé di’ak ona husi moras COVID-19, maibé iha forsa ne’ebé boot tebes hodi taka tiha assuntu ne’e ba públiku. Governu sempre fó rajaun katak transmisaun lokal husi moras ne’e seidauk iha, tanba ne’e públiku la presija atu hatene tuir ema sira ne’ebé di’ak fali ona.

Ses tiha husi assuntu ne’e, liga ba Loron Mundial Liberdade Imprensa nain, jornalista sira iha Timor-Leste liliu jornalista sira husi media privadu oras ne’e hasoru hela situasaun difisil oioin. Ida mak kompañia media boot sira ko’a tiha ona jornalista sira nia saláriu bainhira Estadu foin mak aplika Estadu emerjénsia semana rua iha fulan kotuk. Saláriu jornalista sira kuaje maioria $150 kada fulan, no balun la to’o $150, maibé media nain sira tenke ko’a ho rajaun kompañia media sira nia rendimentu tun maske durante tinan hirak ba kotuk simu hela de’it subsidiu husi governu. Úniku Jornal ida mak la ko’a nia jornalista sira nia saláriu maske hasoru hela situasaun difisl ne’e.

Peskiza South East Asia Journalist Union (SEAJU) tinan 2019 no International Federation of Journalists (IFJ) analiza traballador media hamutuk 49 iha Timor-Leste. Peskiza ne’e revela katak respondente por sentu 63 konsidera katak situasaun media iha nasaun ne’e “signifikamente di’ak” durante fulan 12 nia laran. Maske perspetiva positivu, peskiza deskobre ameasa balun sei iha hela. Saláriu menus no kondisaun servisu konsidera nu’udar ameasa prinsipal ba liberdade imprensa (haktuir responde por sentu 41), tuir fali mak ameasa tarjetu atake ba jornalizmu (por sentu 20). Lei media nasaun ne’e, número 5/2014, artikula kompromisiu Estadu ba liberdade imprensa. 

Relevante: Nasaun Foun, Dezafiu Tuan 

Komitmentu ne’e refleta iha resposta peskiza, ho por sentu 84 jornalista ne’e klasifika esforsu governu “aseitável”, maibé “presija hadia”. Lei ne’e rasik nu’udar demostrasaun ida husi vontade politika governu, maske sei presija implementasaun ida efetiva. Maske Timor-Leste nia índise liberdade imprensa internasionalmente a’as liu nia nasaun viziñu sira, realidade la dun hatudu naroman. Jornalista sira kontinua hasoru problema barak iha sira nia kna’ar lorloron.

Laiha Transparensia

Asesu ba informasaun nu’udar aspetu profisional importante ba jornalista sira, tulun sira produz notisia klean (in-depth reporting), klaru, balansu no informadu ho di’ak. Maske nune’e, problema boot ida ne’ebé jornalista sira iha Timor-Leste kontinua hasoru mak mukit asesu ba informasaun krusial no dokumentu sira. Governu ka’er monopóliu iha informasaun, regularmente lakohi fó dokumentu ba media. Partikularmente, informasaun ne’e inklui proposta hosi kompañia sira ne’ebé partisipa iha lisitasaun projetu governu nian, no dala barak ladun hetan kontrolu husi media. Maske hafoin prosesu konkluzaun no foti desijaun iha ona mós, media sira la asesu ba dokumentu relevante sira. Iha rajaun lubuk ba ida ne’e. Fonte balun seidauk komprende no intende didi’ak papel media, no iha kazu balun, autoridade sira ladun fiar a’an hodi fó informasaun tanba tauk orsida bele lakon sira nia servisu. Iha saida mak hatudu nu’udar tentativa ida hodi halakon korupsaun, autoridade sira balun reklama – ladun klaru – katak informasaun ne’ebé sira iha nu’udar segredu Estadu.

Ikus mai, liberdade imprensa bele garantia ho esforsu global ida koordenadu, hasa’e (aumenta) públiku nia konsiensia no foku ba vantazen tempu naruk husi mundu ne’ebé krítiku. Loron Mundial ba Liberdade Imprensa ohin ho objetivu atu halo ida ne’e ho tema “Jornalista Latauk ka Favor”. Ida ne’e husu konsiensia ba kestaun spesifiku sira kona-bá seguransa ba jornalista sira, jornalista nia independensia husi poder politika no komersial no mós igualdade jeneru iha aspetu hotu iha media laran.

“…without freedom, the press will never be anything but bad”. – [Albert Camus].

Raimundos Oki
Author: Raimundos OkiWebsite: https://www.oekusipost.comEmail: Este endereço de email está sendo protegido de spambots. Você precisa do JavaScript ativado para vê-lo.
Xefe Redasaun & Editor

Online Counter